Arbetslivet förändras i snabb takt och utmanar medarbetare, ledare och arbetssamfund. Det kan anses vara den mest dramatiska utvecklingen inom arbetslivet sedan industrialismens era. Det rutinmässiga arbetet minskar medan arbetet som kräver abstrakt tänkande och interaktion ökar.
Arbetshandledning som metod för att utveckla en kompetens i att reflektera över dessa förändringar, gestalta dem, påverka, ta ansvar och bli delaktig, är fokus i detta inlägg. Inspiration till texten är hämtad från inlägg under STOry´s arbetshandledningskonferens Uudistava ja uudistuva työnohjaus i Lahtis den 9-10 juni,
Det är inte självklart att som medarbetare bibehålla upplevelsen av autonomi och meningsfullhet som är kärnan i den inre motivationen. Den inre motivationen kan hotas av stress, enformighet, individualistiska strävanden som fråntar en möjligheten att göra något meningsfullt för en annan. Meningsfullt ur såväl person- som arbetssamfundsperspektiv. (Frank Martela)
I Maria Akademin utvecklas kunnande i att handskas med utmaningarna i dagens arbetssamfundsutveckling (työyhteisöllisyyden kehittäminen) genom att bibehålla en stark grund i ett psykodynamiskt, humanistiskt och arbetssamfundsmässigt angreppssätt i granskningen av vad arbetslivet i dag går igenom. En stark tillit till att utgående från de mänskliga resurser som finns i varje individ satsa på en fortgående gemensam äkta dialog och reflektion utgår en grundsten i arbetssamfundsutveckling. Globaliseringen påverkar arbetslivet och utmanar oss i att reflektera över hållbara lösningar för att utveckla arbetsvälmående på våra arbetsplatser.
En pragmatisk syn är till fördel i arbetshandledararbetet då det kommer till att välja handledningsinterventioner. Men en djupare förståelse, inberäknande människosyn och syn på arbete och samhälle och på arbetsvälmående, är avgörande för hur väl arbetshandledaren kan anpassa de valda interventionerna till plats och tid i arbetshandledningen.
I Maria Akademins regi ordnas från och med hösten en arbetshandledarutbildning som strävar efter att fördjupa det komplexa i den utveckling som arbetslivet står inför genom att utbilda framtidens arbetshandledare som utvecklare av arbetssamfundsdynamik och ledarskap.
Arbetshandledning kunde ännu mera utvecklas mot att bli en aktiv metod i ledarskaps- och organisationsutveckling och en ännu synligare metod för att påverka arbetsvälmående. Arbetshandledare kunde bli mera synliga påverkare i samhället och i arbetslivet genom att i högre grad delta i den offentliga debatten (Kari Alanen och Laura Yliruka).
För att utveckla ett reflektivt medarbetarskap och ledarskap behövs en plats för arbetshandledning för arbetstagare och ledare. Effektivitetskraven utmanas då ledaren samtidigt skall se nyttan med arbetshandledning och krav på produktionsökning och minskade ekonomiska resurser. Att i dessa tider satsa på interaktion och dialog kräver att ledaren har en djup förståelse för vad arbetshandledning på djupet är samt att ledarskapet och arbetshandledarskapet på något plan kan förenas i synen på utvecklings- och förändringsprocesser och syftet med dem.
I arbetssamfundshandledning arbetar arbetshandledaren tillsammans med ledaren och organisationen. Idag finns en utveckling mot att också andra former av handledning än arbetssamfundshandledning, kunde arbeta tillsammans med ledarskap och organisation i högre grad, åtminstone borde arbetshandledarnas förståelse täcka detta synsätt.
Under arbetshandledarkonferensen lyfte Kari Alanen fram betydelsen av att stanna upp inför vad som är värdefullt gammalt och vad som är betydelsefullt nytt i den utveckling och krav på förändring som finns i arbetslivet. Reflektionen i nuet skall alltså sträcka sig såväl bakåt som mot framtiden, för att proaktivt kunna förutse vad som kan hända och därmed också upptäcka det verkligt nya och annorlunda i det som sedan sker. Det här kräver en värdediskussion och en djupdykning i vad man tänker och upplever under ytan på arbetsplatsen. Det här möjliggörs av ett psykodynamiskt och dialogiskt närmelsesätt i handledning. En kontinuerlig utvärdering av arbetshandledningen ses som en förutsättning för att arbeta målmedvetet i organisationen.
Arbetshandledaren är med i en etiskt krävande och förpliktigande process då verklighetsbilden av arbetet granskas i arbetshandledning tillsammans med medarbetare och ledare i syfte att öka förståelse och hålla kompassens riktning på att det är välmående medarbetare som bäst tjänar såväl kunderna som organisationens strategi och mission.
I arbetshandledningen möts det yttre och inre i arbetslivets verklighet. Det är detta utrymme som kan vara platsen för kreativitet och nyskapande och framförallt de lekfulla inslag, såväl som konkret men i ännu högra grad mentalt, som Kari Alanen under konferensen benämnde som lekfullhet. Arbetsvälmående är en förutsättning för att arbetstagare aktivt och engagerat skall vara delaktiga.
Arbetshandledning är en undersökande, mångsidig och inspirerande metod att öka förståelsen och tolka vad som händer i det komplexa arbetslivet där interaktion, dialog och samarbete är en av de viktigaste byggstenarna.